Vi behöver bredda bilden av att bli äldre

Fattig, trött, grå och förbrukad. Ungefär så brukar äldre människor skildras i media och samhällsdebatt av idag. Slå upp en tidning som skriver om pensioner så visar bilden en skrynklig hand med några enstaka kronor i. Ett tv-inslag om äldres villkor illustreras av en identitetslös person som går böjd över en rollator.

Vad händer med oss när livet som äldre gång på gång illustreras så? Jag tror att vi påverkas en hel del av det. Mer än vi först vill märker och vill erkänna.  

Visst finns det äldre i Sverige som har det tufft. Ibland riktigt tufft. Det kan bero på en pressad ekonomi, en vacklande hälsa eller en djup känsla av ensamhet för att nämna några orsaker. Deras verklighet måste vi orka se och synliggöra. Men vi behöver också synliggöra alla de andra – de betydligt fler faktiskt – som har en helt okej ekonomi, som trots att krämporna kommer smygande lever aktiva liv och som trots en stor årsrikedom nyfiket fortsätter att blicka framåt.  

Lås oss sluta att klumpa ihop äldre

De som använder de förminskande bilderna och orden om äldre har sällan onda avsikter. I de flesta fall vill nog den som talar och skriver om ”våra äldre” istället visa omtanke. Men hopklumpandet av flera miljoner seniora människor leder våra tankar fel och riskerar att göra både oss själva och samhället en otjänst. För hur stora är egentligen likheterna mellan en sängbunden långvårdspatient och en nybliven 66-åring med heltidsjobb och aktiv fritid? Ganska små såklart. Och ändå buntas de ofta ihop som ”våra äldre”. Spelar det någon roll? Ja, jag tror det.

För det första tror jag att många äldres uppfattning om vad de är kapabla till kan få sig en törn. Livsdrömmar sätts under skäppan och ett slags åldrandets motsvarighet till jantelagen träder in.

För det andra tror jag att yngres syn på äldre tar skada. Om 65-plussare alltid framställs som offer vill väl ingen åldras?

För det tredje tror jag att medias benägenhet att redan idag betrakta äldre som ömkansvärda stackare kan förstärkas, och för det fjärde tror jag att arbetsgivares bild av vad äldre anställda kan bidra med förvrängs. På många håll skriker arbetsgivare efter kompetenta medarbetare med erfarenhet, men sökande över 50 år göre sig icke besvär. När ska det vansinnet upphöra? 

Hundratusentals aktiva äldre vill ta del och bidra

Idag väljer flera hundra tusen svenskar över 65 år att gå till jobbet. I de allra flesta fall för att de vill, inte för att de egentligen behöver det. De arbetar eftersom de vill vara med och bidra, för den sociala stimulans som en arbetsplats erbjuder och för att de upplever att det är bra för hälsan. Andra är minst lika aktiva men utan att få lön för det.  

Vi tror att en mer mångfacetterad bild av äldre kan bidra till att fler vågar vara friare i sina livsval, utan att begränsas av omgivningens förväntningar på att en äldre människa ska se ut och bete sig på ett visst sätt.

Sverige är fullt av äldre som snickrar, sjunger, programmerar, fotograferar, DJ:ar, poddar, påtar och paddlar. Den här utställningen vill lyfta fram några av dem som lever så. De är äldre, men inte gamla.  

Staffan Ström, pensionsekonom Alecta

Den här artikeln är en del av tema Äldre men inte gammal