Krönika: Fakta och inte polemik

Ett pensionsbolag säger att ”svenskarnas pensioner faller som en sten” och att "45 procent av slutlönen” är det nya normala. MinPension, Sveriges största webbplats för pensionsinformation, säger att pensionen i genomsnitt förväntas bli 69 procent, och nu visar Alectas stora studie att Medelsvenssons verkliga, disponibla inkomst vid 67 års ålder är hela 90 procent av den inkomst som han eller hon hade vid 60. Det är inte lätt att hänga med i pensionsdebatten.

Vem ska man tro på? Hur kan tre så väletablerade pensionsaktörer komma till så vitt skilda slutsatser? Det är faktiskt så att alla tre har rätt. Allt beror på hur mycket (eller lite) man zoomar in på enskilda delar av pensionärernas inkomster, och även på om man gör fiktiva beräkningar eller tittar på Sveriges tre miljoner äldres verkliga inkomster.

Alectastudiens sex viktigaste upptäckter

Årets studie visar hur svenska pensionärers verkliga, deklarerade inkomster såg ut under det senast tillgängliga inkomståret 2021. Studien visar inte bara pensioner utan mäter samtliga deklarerade inkomster. All grunddata kommer från Statistikmyndigheten SCB.

1. Medelsvenssons inkomst efter skatt är vid 67 års ålder hela 90 % av den inkomst som han eller hon hade vid 60 års ålder.
2. För de som var låginkomsttagare i sextioårsåldern är siffran hela 116 procent, medan höginkomsttagare får 90 procent.
3. Siffrorna vid 67 års ålder påverkas av att vissa väljer att ta ut all sin tjänstepension under bara fem års tid, vanligtvis mellan 65 och 70. Men även efter 70 ser det bättre ut än de flesta tror: Vid 72 års ålder har medelsvensson 77 % av inkomsten vid 60 års ålder. 
4. Pensionärers inkomster har blivit klart bättre över tid. Dagens 67-åring har till exempel 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för 12 år sedan, och varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar.
5. Visst finns det äldre som har riktigt låga inkomster, men det är vanligare med fattigdom bland yngre (där räknas 17 % som fattiga) och medelålders (13 %) än bland äldre (12 %). Utbredd fattigdom hittar man främst på annat håll, till exempel bland ensamstående mammor (33 %), utrikesfödda (29 %) och inte minst i hushåll med utrikesfödda barn (50 %).
6. Nästan varannan svensk (46 %) har en högre inkomst efter skatt vid 67 än vid 60 års ålder. Vid 72 års ålder har 3 av 10 svenskar fortfarande en högre inkomst än när de var 60.

Se till hela plånboken eller bara halva?

Det är ganska vanligt att de som pratar om pensioner bara tittar på den allmänna pensionen, men äldres inkomster består av mycket mer än bara det. Mer än 9 av 10 anställda i Sverige har till exempel också en tjänstepension. Den som inte tar med tjänstepensionsinkomsterna i studier av pensionärers inkomster missar därför stora delar av de äldres inkomstflöde.

Likadant är det med en del av de statliga tillägg, bidrag och stöd som finns. Man kan absolut ha synpunkter på att 7 av 10 pensionärer numera får någon form av skattefinansierat stöd utöver den vanliga allmänna pensionen, men den som inte tar med de inkomsterna missar en stor grupp pensionärers verkliga inkomster.

Jämföra bara med heltidsarbete eller ta med alla?

Redan i den studie Alecta gjorde 2019 såg vi en förvånande siffra: Färre än hälften av svenskarna går i pension från en tillvaro där de försörjt sig uteslutande genom arbete. En knapp majoritet livnärde sig istället på olika former av bidrag och transfereringar eller på en blandning av sådana inkomster och arbetsinkomster åren innan pensioneringen.

I flera andra studier av pensionärers inkomster som görs brukar sjukskrivna, långtidsarbetslösa, deltidsarbetande och andra som inte arbetar heltid antingen utelämnas helt eller så räknas deras verkliga inkomster om till fiktiva heltidslöner. Vi tycker att det ger en felaktig bild av människors verklighet.

Nästan varannan svensk får faktiskt en högre inkomst när de går i pension. I vår studie har vi därför tagit med alla typer av inkomster och räknat på de verkliga inkomster människor haft. För vissa innebär det att de vid 60 års ålder redan gått ner i inkomst jämfört med vad de tjänat tidigare under livet, men så ser verkligheten ut för många. Och för många av dem väntar något riktigt bra runt hörnet: Nästan varannan svensk (46 %) får faktiskt en högre inkomst när de går i pension. Efter fem år minskar pensionsutbetalningarna för vissa, men vid 72 års ålder har 3 av 10 svenskar fortfarande en högre inkomst än när de var 60. 

Den allmänna pensionen ska vara låg för höginkomsttagare

Något som ofta glöms bort när den allmänna pensionen ibland döms ut som otillräcklig är att den faktiskt ska stå för en ganska liten del av inkomsten för den som varit höginkomsttagare. Det beror på att den allmänna pensionen har ett inkomsttak på 8,07 inkomstbasbelopp (ungefär 51 250 kr/mån år 2024).

När vi i årets studier talar om ”Medelsvensson” menar vi människor som tillhör inkomstgrupp 3 och 4 av de 7 inkomstgrupper som vi delat in befolkningen i. Många av dem som tillhör inkomstgrupp 4 – och alla de som tillhör inkomstgrupp 5, 6 och 7 - har slagit i inkomsttaket i den allmänna pensionen. Att de inte får mer än halva sin tidigare inkomst i allmän pension (och ibland mycket mindre än så) är alltså inte ett misslyckande utan helt i linje med hur den svenska allmänna pensionen varit utformad ända sedan tillkomsten för över 100 år sedan: Statens åtagande är att ge en allmän pension som står i rimlig relation till låga och normala inkomster. Den som tjänar mer får ordna ytterligare påfyllnad genom tjänstepensionen eller ett privat sparande.  

60, 70, 80 eller 90 procent - vad är en rimlig nivå?

När pensioner debatteras börjar procentsatserna snart flyga genom rummet. Vad som är rätt förhållande mellan inkomsten före respektive efter pensioneringen ("kompensationsgraden") kan man olika åsikter om. Men fyra nivåer brukar återkomma i debatten:

• 60 % menar vissa att vi blev lovade när dagens pensionssystem röstades igenom i Sveriges riksdag på 1990-talet. (I själva verket var det snarare en uppskattning/ambition som byggde på att pensionsåldern skulle höjas i takt med den ökande medellivslängden, vilket inte skett.)
• 70 % inklusive tjänstepension menade regeringen 2018-2022 var en lämplig nivå att sikta mot
• 80 % brukar vara den nivå som allmänheten själv vill ha när de tillfrågas i kundundersökningar.
• 90 % i total inkomst efter skatt får nyligen pensionerade Medelsvensson visar årets Alectastudie.

Mindre nu för att få mer sen?

Vad som är ”rätt” nivå på inkomsten efter pensioneringen är en både politisk och privat fråga. Politisk - eftersom det handlar om ett nationellt övervägande: Hur mycket av vår inkomst här och nu ska staten (och/eller arbetsgivaren) lägga beslag på och tvångsspara åt oss? Privat - eftersom du och jag genom egna beslut kan välja att spara mer utöver det kollektiva tvångssparandet och på så sätt få en högre inkomst på äldre dagar. Men oavsett om vi arrangerar ett ökat pensions­sparande kollektivt eller på individuell nivå kommer vi inte ifrån en grund­lägg­ande princip: Pensionspengar växer inte på träd. Om vi vill ha högre inkomster längre fram i livet måste vi oundvikligen sätta av mer pengar här och nu.

De som ropar på högre pensioner väljer ibland att blunda för det: Högre pensioner förutsätter att de yrkesverksamma avstår en större del av sin inkomst här och nu trots att fattigdom redan idag är vanligare bland unga och medelålders än bland äldre. Klarar en pressad barnfamilj, en ensamstående mamma eller en arbetslös lågutbildad man det? Några kanske, men långt ifrån alla.

Här kommer fördelningspolitiken in i bilden. ”Vi måste ju inte hämta pengarna ur vanligt folks plånböcker”, säger någon. Ett förslag som allt oftare framförs är att höja avsättningarna till den allmänna pensionen från dagens 17,21 till 18,5 procent. Redan den förändringen beräknas kosta mer än 20 miljarder om året, och för att hitta så stora omfördelningsmöjligheter i statsbudgeten måste vi gå till de stora utgiftsområdena: inte minst vård, skola och omsorg. Neddragningar där skulle oundvikligen slå mot just den grupp man vill främja, nämligen de sjuka och äldre. Samtidigt skulle många arbetstillfällen sannolikt försvinna vilket skulle slå mot både samhälle och individer.

Fakta, inte polemik

Alecta har inget pensionspolitiskt program och vi gör inte den här studien för att vare sig främja eller förhindra några pensionspolitiska reformer. Inte heller vill vi gå i polemik med andra pensionsdebattörer. Tvärtom vill vi förklara hur vi kan komma fram till så olika siffror utan att någon av oss far med osanning. Och framför allt vill vi bidra till en mer sansad och faktaunderbyggd debatt.

Den som höjer blicken och ser till alla de inkomster som landar i de äldres plånböcker ser snart att de äldres inkomster är bättre än de flesta tror. Är de äldres inkomster ändå för låga? Ska staten ta ett större ansvar medan arbetsgivarna och individerna tar ett mindre? Hur viktigt är fattigdoms­bekämp­ning, och ska den i första hand riktas mot barnfamiljer eller äldre? Ska pensionen stå i relation till den inkomst en individ haft tidigare i livet eller ska den vara lika stor för alla? Vad är vi beredda att avstå ifrån här och nu för att få det bättre sen? Det är många och stora frågor som ligger på bordet.

Inflationen har satt press på svenska hushåll

Den här studien bygger på senast tillgängliga inkomstdata från 2021. Sedan dess har den höga inflationen (och som en följd av det stigande räntor) satt press på de svenska hushållen. Många kämpar idag med att få ihop sin ekonomi när utgifterna dragit iväg medan inkomsterna inte hängt med. För den som har små marginaler i sin ekonomi blir det extra kännbart, till exempel för den som har en låg pension. En tröst i sammanhanget är ändå att de som har de allra lägsta pensionsinkomsterna i allmänhet fått en ganska stark inkomstförstärkning de senaste två åren. För den som lever huvudsakligen på garantipension har inkomsten ökat med drygt 20 procent (om än från låga nivåer), och det är en siffra som de flesta löntagare inte är i närheten av. De tuffa tiderna slår helt enkelt mot alla just nu – unga som gamla.

Nästa tema: De utrikes födda

Till sist: De siffror vi visar i årets studie avser de omkring 9 av 10 svenskar som har bott minst 40 år i Sverige vid pensioneringen. Anledningen till den avgränsningen är att vi velat analysera hur inkomsterna ser ut hos dem för vilka det svenska pensionssystemet huvudsakligen är konstruerat, de som bor, arbetar och verkar under huvuddelen av sitt liv i Sverige.

Den omfattande migrationen till Sverige under de senaste decennierna gör att andelen pensionärer som levt stora delar av sitt liv i andra länder kommer att öka framöver, och det kommer att ställa det svenska pensionssystemet inför stora utmaningar, både finansiellt och politiskt. Hur det ser ut är en så komplex och spännande fråga att vi valt att återkomma till det i en separat studie senare under 2024.

Staffan Ström
Alectas Pensionsekonom

Läs mer

Folksam: "Svenskarnas allmänna pension faller som en sten"
Folksam: "45 procent av slutlönen i allmän pension är det nya normala"
MinPension: "Kompensationsgradsrapporten - Hur stor betydelse har
tjänstepensionen?" (pdf)

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin