Lägst kompensationsgrad, men höga inkomster som pensionär

I den här filmen tittar vi på vad en typisk person född 1954 som varit höginkomsttagare har i sammanlagd inkomst vid 67 års ålder, jämfört med vad han eller hon hade vid 60.

• Siffrorna gäller en person som tjänade mer än 56 800 kr/mån.
• Det kan jämföras med medianinkomsten i Sverige som 2021 var cirka 29 700 kr/månad för personer mellan 20–64 år.

90 procent av inkomsten även vid 67 år

I den här inkomstgruppen finns ungefär 1 av 10 svenskar. En typisk representant för den här gruppen får vid 67 års ålder hela 82 procent av den förvärvsinkomst de hade vid 60-års ålder. Tittar vi efter att skatten är betald hade personen cirka 90 procent i plånboken.  

För höginkomsttagaren ger tjänstepensionen mer än allmän pension  

Den som får höra att inkomsten som pensionär bara kommer att bli 28 procent av inkomsten före pensioneringen har all anledning att känna sig orolig. Men som tur är består äldres inkomster av så mycket mer än bara allmän pension. Faktum är att den allmänna pensionen inte ens är tänkt att vara särskilt hög som andel av en höginkomsttagares tidigare lön.

I den allmänna pensionen finns nämligen ett inkomsttak som 2024 går vid en inkomst på omkring 51 250 kr/mån. En högre inkomst än så ger alltså ingen ytterligare allmän pension, och i den inkomstgrupp vi tittar på nu ligger alla över den gränsen.

För att förstå vad som landar i en typisk höginkomsttagares plånbok är det därför extra viktigt att höja blicken och se till alla de inkomster som utgör försörjningen efter pensioneringen. Inte minst tjänstepensionen som mer än 9 av 10 anställda i Sverige också har.

• Den typiska höginkomsttagaren har vid 67 års ålder en allmän pension som motsvarar bara 28 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 års ålder.
• När vi lägger till tjänstepensionen, som är extra värdefull för den som har en inkomst över taket i den allmänna pensionen, stiger siffran till 70 procent.
• När övriga inkomster adderas, till exempel från ett privat pensions­sparande eller från fortsatta arbets­inkomster, blir totalsiffran 82 procent.
• Efter skatt har den typiska höginkomsttagaren 90 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år ålder.

90 procent är något helt annat än de 28 procent som nämndes tidigare. Än en gång har vi därmed ett bevis på hur viktigt det är att vara tydlig med vilka inkomster vi inkluderar i debatten om pensionssystemet och de äldres inkomster.

Den som menar att Sveriges pensionärer tvingas klara sig på bara hälften av sin tidigare inkomst (eller i det här fallet mindre än så) har alltså rätt så länge blicken är fäst på bara den allmänna pensionen. Men lyfter man blicken och ser till helheten framträder snart en helt annan bild.

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin