Pensionärernas ekonomiska situation sedan 2019

2019 publicerade vi vår första studie om pensionärers ekonomi. Det året, och inte bara det året, var bilden av pensionssystemet i media dyster. Pensionerna var för låga, kompensationsgraden för låg och det berättades att dagens unga och unga vuxna gick en dyster framtid till mötes.

Vi på Alecta tyckte att debatten var alltför ensidig, och framförallt kretsade i stort sett alla diskussioner om låga pensioner enbart om den allmänna pensionen. Den är nog så viktig, men vi vet att äldre svenskars totala inkomst kommer från flera olika källor.

Den totala inkomsten är ofta en mix av allmän pension, tjänstepension, arbetsinkomster och statliga transfereringar (eller bidrag som vi kallar dem i folkmun). Här föddes en idé om att undersöka äldre svenskar totala inkomst. Vi beslöt oss för att undersöka inkomstdata, hämtad från SCB, för alla svenskar som är över 60 år och ta reda på vad de faktiskt fick i plånboken, oavsett var pengarna kom från.  

Sagt och gjort, och resultaten var iögonfallande.  

År 2019 - de fattigaste löntagarna får det bättre 

Ett de mest spektakulära fynden vi hittade när vi för första gången började granska pensionärernas ekonomiska situation var att de svenskar som hade lägst lön fick 120% av sin tidigare lön när de var 70 år gamla. Det här hade vi inte sett om vi enbart tittat på den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Den här gruppen har fortfarande en relativt låg inkomst, men likväl en högre sådan än vad de hade innan de började ta ut sin pension.  

År 2020 - jobbonärerna tar plats 

Ett av de största fynden, och det som skapat mest diskussion, är vårt fynd att så många som 400 000 svenskar kombinerar jobb med att ta ut pension. De är vad vi, och numera många fler, kallar jobbonärer.  

Ett av de tydligaste resultaten av studien var att ”jobbonär” blev ett allmänt använt begrepp och letade sig in på nyordslistan 2021.  

År 2021 - bättre och bättre för varje årskull 

2021 tog vi ett än större grepp om pensionärernas ekonomi, och analyserade utvecklingen för än fler årskullar. De viktigaste observationerna vi gjort kan man sammanfatta i fyra punkter: 

• En typisk pensionär har efter 70 års ålder en inkomst som motsvarar 75 procent av den inkomst hen hade åren före pensioneringen. 
• Pensionärernas inkomster har blivit rejält mycket bättre över tid. Varje årskull har klart bättre inkomster än tidigare årskullar. (Självklart har vi rensat för inflation, alltså att saker har blivit dyrare med tiden.) 
• Var fjärde svensk får en högre inkomst som pensionär. 
• Det är vanligare med ”fattigyngre” och ”fattigmedelålders” än med ”fattigpensionärer”. 
  
  

Studien rönte stor uppmärksamhet hos politiker, media, bolag och organisationer. Vår pensionsekonom Staffan genomförde ett femtiotal intervjuer med media, blev inbjuden till riksdagen och politiska parter ett flertal gånger och vi vill gärna tro att vi bidrog till att lätta upp svartmålningen som pensionssystemet utsattes för av media och politiker.  

År 2022 – allt fler väljer sin egen pensionsålder  

Att studera jobbonärernas verklighet är en del av en större studie av pensionärers verkliga inkomster som Alecta gör varje år. År 2022 analyserade vi tillgänglig data från alla de drygt tre miljoner svenskar som är över 55 år gamla. Vi såg att jobbonärstrenden verkar vara här för att stanna, men att pandemin satte ett hack i kurvan.  

2023 – arbetslivet skapar låga pensioner, inte pensionssystemet

Vem ska man tro på? Hur kan tre så välrenommerade pensionsbolag komma till så vitt skilda slutsatser? I dagens debattklimat är det populärt att förklara alla sådana skillnader med att de som tagit fram siffrorna säkert har en dold agenda och därför helt enkelt hittar på siffror. Men den verkliga förklaringen är faktiskt bättre än så: Alla dessa tre siffror är sanna. Allt beror på hur mycket (eller lite) man zoomar in på enskilda delar av pensionärernas inkomster, och delvis även på om man gör fiktiva beräkningar eller tittar på Sveriges tre miljoner äldres verkliga inkomster.

Alectastudiens fem viktigaste upptäckter

1. Medelsvenssons inkomst efter skatt är vid 67 års ålder hela 90 procent av den inkomst som han eller hon hade vid 60 års ålder.
2. För de som varit låginkomsttagare i sextioårsåldern är siffran hela 116 procent, medan höginkomsttagare får 90 procent.
3. Siffrorna påverkas av att vissa väljer att ta ut all sin tjänstepension under bara fem års tid. Men även efter 70 ser det bättre ut än de flesta tror: Vid 72 års ålder har medelsvensken 77 procent av inkomsten han eller hon hade vid 60 års ålder. 
4. Pensionärers inkomster har blivit rejält mycket bättre över tid. Dagens 67-åring har till exempel 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för 12 år sedan, och varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar. Siffrorna är självklart rensade för inflation.
5. Det ständiga talet om fattigpensionärer är missvisande. Visst finns det äldre som har riktigt låga inkomster, men det är vanligare med fattigdom bland yngre (där räknas 17 procent som fattiga) och medelålders (13 procent) än bland äldre (12 procent). Utbredd fattigdom hittar man främst på annat håll, tex bland ensamstående mammor (33 procent), utrikesfödda (29 procent) och inte minst hushåll med utrikesfödda barn (50 procent).

Årets studie visar hur svenska pensionärers verkliga, deklarerade inkomster såg ut under det senast tillgängliga inkomståret 2021. All grunddata kommer från Statistikmyndigheten SCB.

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin