Varför och hur vi gjort studierna

Pensioner och pensionärer är ständigt aktuella ämnen – både i samhälls­debatten och i politiken. Det är bra. Men tyvärr dyker det ofta upp miss­förstånd och felaktigheter i debatten som gör att många riskerar att fatta beslut om sitt arbetsliv, sin pensionering och sin ekonomi på felaktiga grunder.

Ibland beror missförstånden på att debatten utgår från osäkra prognoser och smala kundundersökningar i stället för verkliga fakta. Men allt oftare ser vi också att debatten blir förvirrad eftersom vi talar om olika saker.

Någon som kommenterar pensionssystemet, syftar i själva verket specifikt på den allmänna pensionen. Någon annan, syftar på pensions­pyramidens alla tre våningar: allmän pension, tjänstepension och privat sparande. Och en tredje inkluderar även de grundskydd och transfer­eringar som för många äldre står för en ganska stor del av inkomsten – bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd till exempel.

Inkomsten består av så mycket mer än bara lön och pension

Redan när Alecta började analysera de äldres inkomster 2018 såg vi att pension­erings­processen ser alltmer olika ut för olika individer och att allt färre går från att ha enbart inkomster från arbete till att enbart ha inkomster från pension.

Faktum är att inte ens hälften av dem som går i pension kommer från en tillvaro där hela inkomsten kommer från arbete. En knapp majoritet lever före pension­eringen istället på olika typer av bidrag och transfereringar eller på en blandning av sådana inkomster och arbete. Och även efter pensioneringstillfället är bilden mera mångfacetterad än man först kan tro:

Idag har mer än 400 000 svenskar inkomster från arbete i någon grad trots att de är 66 år eller äldre och i de allra flesta fall också har pensionsinkomster. Den gruppen myntade vi 2018 ett helt nytt ord för - "Jobbonärer".

Pension handlar för allt fler alltså inte längre om en enskild händelse i livet utan om en individuell process som i många fall sträcker sig över flera år där inkomster av en mängd olika svar blandas. Undersökningar som bara mäter (ofta fiktivt beräknade) pensionsinkomster och ställer dem i relation till (en ofta lika fiktivt beräknad) lön säger alltså i själva verket ganska lite om hur det faktiskt ser ut för en majoritet av svenskarna. Vill vi veta hur det verkligen ser ut de äldres plånböcker behöver vi höja blicken och se till alla de inkomster som landar i plånboken. Det är anledningen till att vi gör vår årliga studie och skälet till att den mäter samtliga inkomster och inte bara pension.

Vår källa är deklarerade inkomster från SCB

Vår huvudsakliga datakälla är deklarerade inkomstuppgifter som vi fått från statistikmyndigheten SCB. Mycket av detta är offentlig information som kan nås via scb.se. Men för att kunna teckna en bredare bild, dra väl underbyggda slut­satser och kunna redovisa inkomster på ett mera strukturerat sätt har vi också gjort specialbeställningar av data från SCB. Till sist har vi gjort djupintervjuer med personer i de berörda åldrarna för att bättre förstå och kunna beskriva hur äldre individer resonerar kring sin ekonomi och sin pensioneringsprocess.  

Eftersom vi vill bygga vår studie på verkliga, deklarerade inkomster uppstår det en viss eftersläpning. De data vi redovisar är färskast möjliga data, i årets studie från inkomståret 2021.

Genom att ta med alla inkomstslag har vi kunnat ge en heltäckande bild av vad Sveriges äldre har att röra sig med, både före och efter skatt. 

Äldre är en grupp, men också individer

Ofta talas och skrivs det som om pensionärer var en homogen grupp. Men även äldre är individer, och spridningen av de äldres inkomster är stor. Bland de mer än tre miljoner människor som studien omfattar ryms alltifrån mycket höga in­komst­er till individer som har det riktigt tufft att få tillvaron att gå ihop. Det ser helt enkelt ut precis som i befolkningen i övrigt:

Vissa har en väldigt god ekonomi, de allra flesta har det helt okej medan några har det riktigt knapert. Allt beror på hur livet fram till pensioneringen sett ut. För att få en förståelse för hur livet fram till pension­eringen påverkar ekonomin som äldre delar vi därför upp den stora gruppen äldre i sju olika inkomstklasser.

Vi delade in alla födda 1954 i inkomstgrupper utifrån inkomstbasbeloppet som gällde året de fyllde 60. Tabellen visar vilka inkomster som indelningen motsvarade 2021, alltså det år som uppgifterna från SCB avser.

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin