Alecta är en av världens största investerare i gröna obligationer

Under året har Alectas gröna obligationsportfölj växt med drygt 20 procent. Den 30 september låg investeringskapitalet på runt 50 miljarder kronor – pengar som öronmärkts för klimat- och miljöinriktade projekt.

Peter Lööw, hållbarhetsansvarig på Alectas kapitalförvaltning - vad är en grön obligation?

"Våra sparare får mycket för pengarna. De får de både god avkastning och är med och finansierar en grönare framtid."

− En grön obligation är kapital som öronmärkts för att skapa miljönytta. Det kan röra sig om ett specifikt projekt eller tillgång som någon behöver låna pengar till. Då kan banken hjälpa till med att skapa en grön obligation åt låntagaren, som investerare kan gå in med pengar i.

− Den gröna obligationen, det vill säga lånet, är då knutet till ett specifikt projekt som räknas som hållbart. Det kallas att låntagaren ”emitterar”, eller ger ut, en grön obligation.

Genom att vara en av världens största investerare av gröna obligationer visar Alecta en tydlig ambition att bidra till klimatmålen. Hur kommer det sig att just Alecta blivit en sådan stor investerare av gröna obligationer?

− Vi kom tidigt underfund med att det riskmässigt inte är någon skillnad mellan gröna och konventionella obligationer. Det är klart att det finns avskräckande exempel där gröna obligationer har blivit dyra på grund av hög efterfrågan, men om de blir dyrare än vad vi anser vara motiverat så investerar vi inte.

Alectas gröna obligationer är alltså är inte dyrare än andra obligationer?

− Nej, det stämmer. Dessutom har vi resurser att investera mycket pengar på en gång och då kan emittenten ibland rikta sig direkt till oss. Det innebär att emittenten (låntagaren) slipper träffa en massa olika investerare och betala rådgivningskostnader, vilket i sin tur gör att vi kan avtala ett bra pris och den löptid vi önskar.

− Som stor investerare har vi också en stark relation till de banker som förmedlar obligationstransaktioner, de vet redan att vi gillar gröna obligationer. Ofta investerar vi i samma emittent om och om igen, vi är en så kallad repeat investor. Det minimerar vårt behov av analysarbete och ger alla parter förutsättningar för enkla, standardiserade affärer, vilket håller nere kostnaderna. 

”Investerare börjar upptäcka att det inte nödvändigtvis är dyrare med gröna obligationer och att riskerna inte är större.”

Vilka vinster ser du med att satsa på gröna obligationer, förutom att de förväntas generera konkurrenskraftig avkastning?

- Våra sparare får mycket för pengarna. Genom det kapital vi förvaltar åt dem får de inte bara god avkastning utan är också med och finansierar en grönare framtid för sig själva, sina barn och barnbarn. Det finns också stor nytta för emittenten som tvingas definiera sina gröna aktiviteter och gröna tillgångar och sätta upp processer för hur dessa ska finansieras och följas upp. Att veta hur ens aktiviteter påverkar omgivningen är ett bra recept på ordning och reda. Det skapar fler välskötta bolag och välskötta bolag idag brukar vilja ligga i framkant med hållbarhetshetsfrågorna.

Har du något exempel på en grön obligation som redan har visat sig spela stor roll i den nationella klimatomställningen?

- Många av våra lån till kommuner och landsting spelar redan stor roll i omställningen mot en mer hållbar framtid. Vi finansierar till exempel utbyggnaden av tunnelbanesystemet i Stockholm, vilket gör att vi kan hålla nere koldioxidutsläppen på våra vägar. Vi bekostar också många andra viktiga delar i vår närmiljö, till exempel vattenrening, hållbara skogsbruk och miljöcertifierade fastigheter.

Den första gröna obligationen kom ut 2007 och den gröna marknaden har sedan dess bara vuxit. Hur bedömer du att utvecklingen ser ut framåt?

- Gröna obligationer är redan stort i Sverige och jag ser att de kommer att öka ännu mer internationellt. Bolag och länder står mitt i en gigantisk omställning, det finns enorma behov av förnybar energi och energieffektivisering av verksamheter och fastigheter. De här behoven kan delvis finansieras i form av gröna obligationer.

- Jag upplever också att investerare börjar upptäcka att det inte nödvändigtvis är dyrare med gröna obligationer och att riskerna inte är större än vid andra transaktioner. Tillgångarna i bolaget är ju säkerheten, det vill säga densamma, oavsett om finansieringen används till installation av solceller eller för att täcka vanliga driftskostnader.

Hur kan ni kontrollera att de pengar Alecta lånar ut för att finansiera specifik miljönytta används till det man säger att pengarna ska användas till?

- Vi kan inte fullt ut kontrollera det, men både banken och emittenten bränner sina broar om man inte håller vad man lovat. Det är en förtroendebransch. Det är emittentens uppgift att hålla ordning och reda på hur pengarna används och återrapportera vilken effekt de haft. De ska vara öronmärkta till att finansiera gröna projekt eller tillgångar, vilket framgår av speciellt framtagna ramverk. För att Alecta ska märka upp en obligation som grön kräver vi ett sådant ramverk och att ramverket är granskat av en oberoende part.

Så ”green washing” är inget ni på kapitalförvaltningen oroar er för?

Nej, det är inget som vi har varit med om och det är inte något som vi särskilt oroar oss för.

Men om det skulle hända, det vill säga att pengarna man lånar från Alecta inte används till den miljövänliga verksamhet man har lovat att de ska användas till, vad gör ni då?

- Om det mot förmodan skulle hända tar vi bort märkningen ”grön obligation” i våra system, och jag gissar att emittenten och banken skulle hamna på ränteförvaltningens inofficiella svartlista. Det är ju som sagt en förtroendebransch vi jobbar i.

Vad betyder det att en obligation har mörkgrönt betyg? Värderar ni gröna obligationer olika utifrån betyg?

”Gröna obligationer är redan stort i Sverige och kommer öka ännu mer internationellt. Bolag och länder står mitt i en gigantisk omställning."

- Det är bara en av alla oberoende aktörer, Cicero, som använder en den här skalan från ljusgrönt till mörkgrönt. Personligen gillar jag inte graderingen, eftersom det ett bolags miljönytta ofta är mer komplex än så. Ibland kan det finnas en större total effekt i en ljusgrön obligation.

Hur menar du då?

- Ta till exempel en ljusgrön obligation inom verkstadssektor, som kan ge en större miljönytta genom att den hjälper bolaget att ställa om sin verksamhet jämfört med en mörkgrön obligation från ett skogsbolag vars verksamhet redan är hållbar.

I slutet av sommaren investerade Alecta drygt 4 miljarder i den svenska statens första gröna obligation (en obligation kopplad till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål). Regeringen arbetar ju sedan länge för en grön omställning i sin budget, ser du någon fördel med att man just emitterar en grön obligation?

- Det är en stark signal, som understryker riktningen och värdet av en hållbar utveckling. Vi vet redan att våra politiker är ambitiösa i den här frågan, men det också bra att satsningarna nu får en märkning i form av en grön obligation eftersom det bidrar till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Dessutom är man indirekt med och stöttar marknaden, vilket gör att fler investerare kan och vill vara med och finansiera hållbara initiativ. Det skapar ringar på vattnet.

Vad är egentligen en grön obligation?

I vårt exempel bygger en kommun en ny skola med hjälp av en grön obligation. Läs om hur det går till!

Den här artikeln är en del av tema Tema Din pension och klimatet